Växtusrapport.....

.....från Spånga:  I år blir det dåligt med odling i växthuset, men å andra sidan blir det plats för mera mys! Min vinplanta och mitt bornholmsfikon klarade inte vintern i sina krukor....men det hade jag nog inte förväntat mig heller. Fast jag måste ju få prova....det kunde ju ha gått....om bara vintern varit lite mildare.... Livet är hårt som trädgårdsfreak! Clematisen i den gamla vintunnan kommer snällt tillbaka i år igen, fastän hela tunnan var invaderad av myror förra sommaren, och det fanns nästan ingen jord kvar. En del plantor verkar tåla vad som helst!

När vi kom hem från Frankrike var det som att komma hem till en helt annan årstid. När vi reste var det jättekallt och tidig vår, och när vi kom tillbaka hade det blivit högsommar här hemma. På tio dagar! Gräsmattan gick till knäna, och trädgården hade fullständigt exploderat av växtkraft. Häftigt! Nu sitter vi ute i växthuset och äter frukost och middag så gott som varje dag. 

Gräsmattan är nu nerbrottad, ja det låter kanske brutalt....men för mig ska en gräsmatta helst vara så liten som möjligt och tjäna som ett andrum, en lugn plats att vila ögat på, mellan rufset i rabatterna. Där kan det gärna få vara lite vilt och galet, men gräsmattan ska vara ansad, lugn och enfärgad (helst då grön...). Så därför brottade jag snabbt ner min till några centimeter över marknivå, fast det tog några varv med gräsklipparen. Jag har en vanlig cylinderklippare utan motor, och när gräset gått i ax så böjer sig stråna bara lite lätt när jag kör över dem med klipparen, för att sedan snabbt resa sig igen och stå där helt oberörda. Om jag tittar noga så småflinar dom nog lite också.... Då blir det till att ta fram häcksaxen och gå över hela gräsmattan och knipsa....pust!

Innan vi åkte till Callian ställde jag ut min gamla järnsäng lite random så där i kryddlandet, mest för att den var i vägen inne i växthuset och jag behövde plats. När vi kom tillbaka hade libbstickan och rabarbern växt upp mellan spjälorna och adopterat sängen som stöd i livet. Nu får den så där i sommar, jag har inte hjärta att skilja dem åt....

På framsidan av huset har vi en pergola med en honungsros som växt sig ALLDELES för stor och höll på att välta hela pergolan, som lutade farligt åt ena hållet med något slags aerodynamiskt racer stuk som inte  riktigt var tänkt från början. Nu har jag klippt ner nästan hela rosen, och maken har kompletterat pergolan med de snedstag som givetvis borde ha funnits där från början, så nu är alla redo för en honungsros attack igen. Jag hoppas att rosen inte blev alltför ledsen av min brutala behandling, men hittills ser det bra ut, med många nya blad och knoppar. Det finns inte mycket som slår att sitta under en honungsros när den blommar! Vilken doft! 

Så här såg det ut här om året....och i fjol kom den på besök genom sovrumsfönstret på andra våningen!

Visst blommar syrenerna otroligt i år? Jag älskar syrener och i år blommar de så fantastiskt fint. Och doften är ljuvlig....det doftar skolavslutning och "Den blomstertid nu kommer..." ( för mig som är av den årgången...)

Årets färgkombination i min trädgård är gulgrönt och mörkt rödlila.....visst är det läckert!?

Och så apropå ingenting....för er som inte redan upptäckt så är min webbshop uppdaterad med en del nya saker. Välkommen in!

En sak till......Jag har så OTROLIGT dåligt samvete för att jag är en sån urusel bloggkompis just nu och sällan hinner med att lämna kommentarer till alla er som hälsar på hos mig. Men ni ska veta att jag blir varm ända in i själen av era goa hälsningar, och de får mig att inte ge upp mitt bloggande utan fortsätta att göra nya inlägg, även om det just nu inte blir så ofta.

STOR kram

Sussi